Humör-dalbana

Humöret denna veckan som passerat har gått upp och ned från dag till dag och stund till stund känns det som. Hatar när det är så! På ett sätt är det dock skönt att veta vad det troligen är som orsakar dessa svängningar, till skillnad när man bara är allmänt nere men inte vet varför.

Det är 3 olika områden som just nu gör att jag är såhär, ett hoooppas jag kommer ordna upp sig nu med det nya jobbet, förhoppningsvis kan jag återgå till min "normala" levnadsstandard efter några månader när allt stabiliserat upp sig och jag kommit i fas.

Det 2a området känns det som att jag går och håller inne en tidsinställd bomb som snart kommer att gå av med buller och brak. Ibland undrar jag om det kanske hade blivit bäst om jag bara låtit den bryta ut? Men eftersom jag hatar bråk och sura miner så går jag och håller den inne tills jag inte behöver det mer och kan släppa allt. Den där bomben berör nog 2 "ämnen" faktiskt nu när jag tänker efter, så då är det alltså totalt 4 områden som tynger ner mitt humör...

Det 4e är ett område som jag aldrig någonsin kommer bli klok på tror jag, nämligen killar/pojkar/män/vad-man-nu-ska-kalla-dem... Jag försöker verkligen förstå, våga, lära av misstag, våga igen osv, men det skiter sig varenda jäkla gång. Jag vet att jag inte är ensam om att ha det såhär då detta ämne är hett omdiskuterat med många av mina vänner som känner precis samma sak. Vet ju även att många av mina vänner som just är av detta mysteriska motsatta kön, har liknande problem med oss tjejer... Så egentligen borde ju inte detta vara något problem alls, bara folk började komunicera på ett bättre, ärligare och rakare sätt! Hur förbannat svårt kan det vara?? Hellre veta och glömma, än att inte veta och gå och älta och fundera! Någon mer som känner som jag tro??

Hade tänkt att detta inlägget skulle redovisa hela veckan, men kom inte så långt eftersom jag halvskrivit lite då och då under hela dagen och nu måste slita mig härifrån. Komiskt nog ringde en kompis för en stund sedan för att behandla "område nr 4" och exakt det jag skrivit om... Som sagt, hur förbannat svårt kan det vara?? Ett svar på sms kan väl ändå inte vara föör mycket begärt??! Detta diskuterades i stort sett hela min promenad med Mr Fluff ute i solen =) Några garv fick vi oss allt ändå trots mycket frustration :)

Nu är det dax att gå in och bråka lite med garderoben, ska iväg på en sån där "mode fotografering" med min nya goa arbetskompis Ida. I ett svagt ögonblick sa jag "ja" till att hänga med på detta :P Vi kommer garanterat garva söönder oss! Well, I´ll be back med en förhoppningsvis roligare blogg efter denna ganska dystra :)