Jag, ett Theralen-barn??

Suttit ute en stund nu ikväll å babblat om ditten och datten. Kom in på hur jag och min syrra va när vi var små... Ohh, my Gooood säger jag bara... Jag vet ju att jag var jobbig och aldrig kunde sitta still, men att läkarna till och med frågade mamma om de ville ha Theralen till mej visste jag inte innan!! (ett lugnande läkemedel) *asg* "Du hade både DAMP, ADHD och diverse andra bokstavskombinationer när du va liten" var en av kommentarerna från min kära mor nu ikväll :D En annan kommantar från en av familjens vänner som också var här nu ikväll var "Ja, Sarah du var ju en hejare på att klättra i träd och grejer när du var liten, och dej Elin minns jag alltid satt med en filt över huvudet..."

Haha, stackars mamma säger jag bara! Jag var ett sånt barn som jag själv har väldigt svårt för nu, ett sånt där som springer omkring å ska ta på allt, klättra, klänga, hänga...osv. Sånna får jag lust att stoppa ner i en svart sopåse nästan om man är någonstanns... Nä, så farligt är det inte faktiskt. Så länge de gör det på ett glatt sätt och inte är gnälliga, störiga och trottsiga är det hyffast lugnt. Jag tror inte jag var så gnällig, utan bara mer "myror i benen vild". Jag vet att mamma har sagt att när vi var på Mallorca när jag var liten (Elin fanns inte då) så tog till slut restaurangpersonalen hand om mej så att mina föräldrar skulle få sitta å ha det lite lugnt och få i sej maten =) Blev värsta bundis med dem där :)

Pappa var ju inte direkt nån hjälp heller för mamma när vi var små, han stensov och kunde sova sej igenom ett världskrig. Hon väckte honom 1 gång när Elin var liten och låg och skrek (mamma var då totalt utmattad eftersom jag inte sov mer än 4 timmar i sträck i säkert 4-5 år) för att han skulle gå och somna om henne. Men efter en bra stund så skrek hon fortfarande och mamma gick och kollade. Då hade han gått in i fel rum, alltså till mitt rum och stod helt frågande och stirrade... "Va ska jag göra här?? Varför väckte du mej för att gå in hit? Jag fattar ingenting" Haha, han var heeelt borta, så mamma sa åt honom att gå och lägga sej igen så fick hon ta oss ändå (ja, jag vaknade ju givetvis av att pappa stod å glodde i mitt rum :P )

Ska dock lillägga att mamma aldrig tog emot eller ville ha Theralen till mej utan svarade att "det får ta sin tid, det kommer" :P Tänk så klok min mor kan vara, för nu efter sisådär 23 år har jag faktiskt lugnat ner mej...

Haha, nä, jag har faktiskt varit himla lugn som tonåring och aldrig haft nån vild partyrevolt utan tillbringat all min tid i stallet med kompisarna & hästarna där. Fast det där med att sitta still är fortfarande inte min grej... undra hur jag hade vart om jag inte kanaliserat ut min energi på hästeriet och hunderiet...? (kanske suttit inspärrad på psyket??) Fast hästeriet räckte ju inte riktigt till heller en period... då var det hästen/arna 5-6 dar i veckan, friidrott 1 dag i veckan och gymnastik 2 dar i veckan, få ihop den ekvationen om du kan ;) Så lugn och lugnt iofs kanske jag inte vart, men under ordnade former

...eller så ordnade former det kan bli på en galen ponny, vilt galopperandes asgarvandes på en äng med komipsarna i samma tillstånd ;P *yeeehaaaaa*

Hmm, mamma babbla förrut nåt om att jag behöver få ordning på min dygnsrytm med... Förstår inte vad hon menar alls!! Är det inte fullt normalt att sitta uppe och blogga klockan 02:30 på natten?? Va tycker du?? :P

Imorgon (idag) blir det förhoppningsvis RIBen ut till nån ö för att sola, bada kan jag iiinte tänka mej att det blir tal om för min del. *brrr*

God Natt från fröken "Theralen"