19/3 - Hälsosam livsstil??

NÖJD och glad EFTER gårdagens AB-killer-träning =) 

Usch, igår hade jag verkligen ingen träningslust alls - jag vart sur och grinig för att mitt bokade Bodycombat-pass blev inställt tidigare på dagen, och för att jag inte fick någon plats på "X-fit"-passet som jag stod som 1a reserv på, och alla drop-in-platser var slut när jag kom till gymmet. Min tänkta kväll med först BC och sedan X-fit direkt efter blev inte alls som jag tänkt... Satt i omklädningrummet i nästan 40 minuter och surade samtidigt som jag försökte hitta motivation att gå ut och köra i gymmet för mig själv. Det var inte långt bort att jag sket i alltihopa och åkte hem otränad... Men NÄ, så fasen heller!! Till slut blev jag tillräckligt förbannad på mig själv för att lyfta på arslet och hoppa på Crosstrainern i alla fall, och när 1 timma hade gått så kunde jag tillgodoräkna mig ett rätt så duktigt träningspass tillslut ändå, trots den urusla uppladdningen...

Upplägget blev:
15 min Crosstrainer
15 min mage (Nike-appen, "Core cruncher"-programmet som även tar på rygg/bål och axlar)
15 min Crosstrainer
7,5 min mage (Ab workout-appen)


...Det är det där med balansgången med "hälsosam livsstil", hur bör man göra/vara och när ska man pusha sig själv och när ska man backa? Jag tror ju stenhårt på att man måste ge sig själv lite paus då och då när man verkligen, verkligen inte känner för att träna, men igår var inte den dagen för mig! Mitt humör gick ner när min bokade Bodycombat-klass ställdes in och när jag inte fick en plats på X-fit-passet - det är inte ett giltigt skäl inte träna på egen hand! Inte för mig, för jag vet innerst inne att jag hade mått ännu sämre och varit ännu surare om jag åkt hem utan att träna. Det är verkligen en utmaning med "sund livsstil" faktiskt tycker jag. Det där med att lära känna sin kropp och hjärna och veta när man ska säga till sig själv att helt enkelt shut the F... up!! och bara köra på trots "ovilja", och när man helt enkelt ska låta sig ta en paus - både med träning och mat egentligen.
Jag tycker att man ska lyssna på sig själv här och nu, men inte så att man blir förblindad av just den starka känslan som sitter i just för stunden, utan försöka tänka sig utanför den och även kunna VETA vad man mår bäst av i längden - alltså på ett ungefär; "Om jag gör såhär nu (t ex skiter i träning idag, eller väljer att käka en pizza), kommer jag att tycka att det är ett bra beslut även efteråt, eller är det bara för att  är den känslan och vilja just NU är väldigt stark av någon specifik orsak"?

Hade kunnat breda ut det här i oändlighet, men försöker avrunda här och se om jag kanske kan få lite tankar och synsätt från ev någon läsare, eller kanske till och med två :p för att se hur ni tänker och tycker om detta?

Vad tror du?! Hur funkar du?!

**CREA DIEM** //Sarah