20/12 - Down-roar

Haft en down-dag idag med massor av tankar och känslor efter att ha känt mig stark i nästan 1 hel vecka nu.
Men jag siktar uppåt - framåt. För varje fall reser man sig ännu starkare än innan, right? Det sägs ju att träden växer sig starkare i motvind och diamanter skapas under hårt tryck...

Riktigt skönt att köra ett stenhårt Bodycombat-pass ikväll och få rensa hjärnan och stänga av - release på BC50(!!!) för Asma på Frölunda. Jag gillar den mkt skarpt!! Har fusk-kört den en gång innan dock =)

Imorgon är en annan bättre dag!

**CREA DIEM** //Sarah

20/12 - Just nu...

**CREA DIEM** //Sarah

13/12 - Wish I could say

Never mind, I´ll find someone like you

I wish nothing but the best for you too

**CREA DIEM** //Sarah

8/12 - Taggtrådsord

Jag saknar dig, jag saknar oss jättemycket.
Jag tycker jättemycket om dig, bryr mig om dig och du är en viktig person för mig.

...men jag är inte redo, 

jag måste vara själv

JAG förstår verkligen inte!!?
Från dröm och lycka till mardröm och kaos.


Red i efterhand; Usch, man ska inte skriva saker i bloggen när man är deppig... Inlägget är ju inte direkt någon intressant eller upp-piggande läsning, men samtidigt så är det en del av hur jag mår just nu och min grundtanke med bloggen är just att kunna följa mig själv bakåt i tiden i både med och motgång (dock utan att lämna ut allt för mycket, utan bara mer själv förstå vad det var just då), så det får stå kvar och säkerligen, i svaga stunder, så kommer fler liknande inlägg att präntas ner - ni som läser får ha överseende med det och  ignorera och ta del av det positiva istället =)

**CREA DIEM** //Sarah

5/11 - Stuck...

There are moments in life when you miss someone so much 
that you just want to pick them from your dreams 
and hug them for real! 

**CREA DIEM** //Sarah

17/11 - Stronger(?)

Happy thoughts, Happy thoughts, Happy thoughts...

**CREA DIEM** //Sarah

10/11 - Kramp nr 7

Satt som bäst och skrev på ikappbloggandet när ett tyvärr numer välbekant ljud och rörelse från Combat hördes - och mycket riktigt fick han en kramp =(

Detta är nu 7e gången sedan den 16/3 då han hade sitt första krampanfall någonsin. 7 gånger på ca 8 månader tycker jag är ganska mycket...

Inte har jag lyckats lista ut vad som kan vara (om det finns någon) gemensam nämnare för de gånger anfallen kommit. Ibland har det varit när han varit extremt trött pga mycket fysisk eller psykisk ansträngning och ibland har det varit helt vanliga dagar med "vardagsmotion", idag var t ex en sådan "vardagsdag" medan de 2 senaste gångerna har varit efter en 4-timmarspromenad i skog och mark tillsammans med flera hundkompisar samt efter vårat första tillfälle på lydnadskursen (dvs en fysiskt ansträngande gång och en psykiskt ansträngande). Det enda som är hyfsat lika är att det varit sent på kvällen/natten eller väldigt tidigt på morgonen då han har sovit - vilket är vanligt för EP-anfall på hund, att kramperna kommer när hunden är i vila alltså.
Det jag tänkte på ikväll lite extra var att han vankade av och an ett bra tag innan han la sig ner och slappnade av nu på kvällen medan jag satt i soffan. Detta är inget som jag tänkt på de andra gångerna dock, och inte heller ett helt ovanligt beteende hos Combat som ibland vandrar mellan olika liggplatser ganska många gånger innan han somnar. Men jag reagerade iaf på det idag och hade då ingen aning om den annalkande krampen.

Nu har vi ju ingen diagnos på Combat än iom att vi skulle vänta ett tag och se om det kom fler anfall efter 2a gången (då jag gjorde ett veterinärbesök efteråt), om de isf skulle se "likadana ut" (kramperna alltså), hur ofta de kom osv. EP hos hundar är en djungel vad jag förstått och ganska så svårdiagnostiserat då det inte finns några tester eller annat som visar/bekräftar att hunden har just EP - det man får göra är en grundlig helgenomgång av hunden för att helt enkelt utesluta att det inte är något annat som utlöser anfallen, t ex så som njurfel, hjärfel osv...
Känner nog nu att det är dax att kontakta veterinären igen och se vad vi ska göra som nästa steg, så att Combat förhoppningsvis kan få någon medicin framöver som minskar ner kramptillfällena.

Är inte roligt alls detta kan jag lova =(
Har filmat kvällens anfall och även det innan som han hade för några veckor sedan. Är i valet och kvalet om jag ska lägga ut dem... Är kluven... Dels tycker jag att det är bra att andra kan söka på och se hur Combats anfall ser ut för att t ex jämföra med sin egna hund så andra kan "dra nytta" och lärdom av det, dels så hade det varit intressant för mig att komma i kontakt med andra som har liknande symptom på sina hundar, men dels så tycker jag det även är lite "taskit" och oetiskt gentemot honom att vem som helst ska kunna se honom i det skicket han är under sina anfall... Jag vet inte, vad tycker ni? Hade ni som läser detta tyckt det varit intressant eller lärorikt att se, och tycker ni att det hade varit OK mot Combat att lägga ut?

Usch och fy faaaan, detta hade jag verkligen inte tänkt mig när jag fick hem honom för 4,5 år sedan nu... Men i livet kan allt hända och man får helt enkelt hitta ett sätt att leva med det bara. Inte gräva ner sig och tycka synd om varken mig själv eller honom (såklart jag tycker synd om honom, men han mår inte bättre av att jag ömkar honom och är ledsen själv) utan leva på och ha kul med varandra. Han kan lika gärna leva på i 10 år till och klara livet med kramper hur bra som helst, eller försvinna i ett anfall om 2 månader ...ingen vet och det finns inget bra i att gå och grubbla och må dåligt över det. Det enda jag kan göra är att skapa de bästa tänkbara förutsättningarna för honom att leva med detta och ha ett så normal liv som möjligt helt enkelt.

Vi får helt enkelt se hur detta fortlöper. Ska ta och ringa veterinären imorgon.
Nu är det dax för sängen, ikappbloggandet får vänta till en annan dag, Combat har somnat i soffan här bredvid och är väldigt trött men glad och stabil igen.


**CREA DIEM** //Sarah

15/4 - Till minne av Smilla

Mina tankar går ikväll till min lilla starka vän Paulina med familj som idag tagit ett enormt oegoistiskt och strongt beslut.
Har gråtit floder här hemma efter beskedet att en helt fantastisk hund nu blivit en ängel alldeles på tok för tidigt och oförutsett. Det kom verkligen som en chock, vet inte när jag grät så här mycket och länge sist.

Denna lilla hund har en alldeles egen plats i mitt hjärta - jag och Combat glömmer dig aldrig

Så lika i så mycket- skulle nog nästan kunna säga själsfränder

Radarparet, mina små skyddslingar
<3

Fina, fina Smilla blev inte ens 5 år.

...Än en gång blir man hastigt påmind om att livet kan ändra sig så otroligt fort - ta tillvara på alla ni har nära och kära!

**Like it, love it** /Sarah

25/1 - Krasch, bom, bang

Ohhh noooo! Datorhaveri :( Fläkten har kapitulerat och dratt till Nordpolen eller liknande tror jag. Räcker inte kylan här kan man undra??!
Datorn funkar i ca 15 min, sedan slocknar den av överhettning. Baj!!
Ny är iaf beställd, dator alltså :) En fläkt skulle ta ca 2 veckor att få tag på, en ny dator har jag troligen och förhoppningsvis klar på måndag, med allt från denna gamla överlagt.

Mötet med PTn igår gick jättebra faktiskt :) Mkt nöjd för att vara jag :) Nu jäklar!

Om datorn vill samarbeta med mig lite mer senare idag så ska jag göra en lite utförligare rapport som jag vet att flera är nyfikna på,och lägga in resultaten från mätningarna samt mina nya mål :)

**Like it, love it**
/Sarah

4/11 - Krasch

Det blev en kort, ostabil flygning, som slutade med ett rejält magplask

Men nu vet jag i alla fall, och är stolt att jag vågade!

22/10 -På känn...

Då var de regelbundna Båstadsbesöken slut... Haft det på känn hela veckan och hade väl egentligen inte förväntat mig något annat, men trots det har det såklart funnits ett hopp.
Exakt precis det som jag definitivt INTE varit ute efter, fick jag. ...suprice, suprice.

Genom det här har jag dock börjat fundera på en ny affärsidé: Hålla kurser för killar/män i om hur man "tänker efter före". Något som det könet verkar avsakna totalt!!!? ...trots att man är extremt tydlig med vad man själv vill från allra första början. SUCK!!
En annan fördel är ju iofs att bensinräkningen kommer minska drastiskt mot vad den varit den senaste dryga månaden.

FAN!!

Nu bär det i alla fall av på roligheter. Jag och mamma lämnar GBG för en tripp till Mariefred där min kusin med familj bor. Imorgon är det dop för Victor, min blivande gudson :D
Längtar efter att få krama och bubbla med Kusin vitamin och att få träffa lill-Victor för första gången, och Vanessa och Jerry också såklart, och morbror och Kusin Anders m fl :)

16/10 - Separationsångest

Ingen bra egenskap (fast det är nog ingen egenskap?) att ha kan jag lova! Speciellt inte när det (förhoppningsvis faktiskt) kommer bli ganska så många "hej då" framöver. Men det är väl bara att vänja sig helt enkelt.

Har haft en helt fantastiskt bra dag i höstvädret med Veronica och hundarna nere i Ängelholm idag. Köpte med mig fika från Båstad och V fixade i sin tur en riktigt härlig skog att vandra i med tillhörande sjö att picnicka vid. Combat tog höstdopp medans Ila & Teo tiggde brie/salami-macka och bulle.

Kan hända att Combat tiggde lite också...

2 solar är bättre än 1 

Badsugen

Ila & Combat i farten, kort och gott 

Helt magisk höstskog att promenera i

Kors i taket, ALLA 3 bergers med på samma bild!

Tusen tack Veronica för toppsällskap som vanligt =)

I Båstad har vi haft det topp såklart också. Strandpromenader, jobb, mys, socialiserande mm =)

Mitt lilla hus börjar ta form...

Strandpromenad 

Gillar läget!

Världens största tennisboll?? ...som visst var gjort av frigolit och inte satt fast i marken :P Blev en överraskande balansövning :D

Mittbenan trivs som en kung

Nu ligger Combat mycket nöjd och fortfarande (tro det eller ej) trött på min säng och sover, tror att jag gör honom sällskap snart, hör och häpna! Klockan är knappt 22:30 och det är lördag!! Men som sagt, den där separationsångesten är inte att leka med tyvärr.

Avslutar med en glädjefilm :)

Nighty :)

6/8 - Upp

Veckan har inte bestått av mycket att hänga i granen tyvärr, jag vill ha hem min Andrea och Emma P NUUUU!! De är alltid med på påhitt och är lika säkra kort som jag vad det än gäller ungefär :P Andrea tar det ju 3 till hemska månader innan jag får se igen, men Emma kommer iaf i slutet av augusti :D Ojojoj!
Verkligen alla har varit upptagna på sina egna håll denna veckan, och träningen som jag tänkt sätta igång med på högvarv har fått backa undan för en irriterande förkylning på halsen som kom lagom till Gotlandshelgen och inte velat försvinna, skönt nog är det mycket bättre nu iaf så hoppas kunna komma igång med träningen nästa vecka.

Det som avverkats i veckan är i alla fall inspelning hela tisdagen med en scen i början av dagen, sedan ca 5 timmars väntan för att vara med i de 2 sista scenerna. I onsdags var det bara 1 scen som låg vid 11:30 på dagen och var klar runt 12:30, så det blev lite kompensation från all väntan dagen innan :) Tisdagens scener spelades in ute på Öckerö och onsdagens i Särö i en lyxvilla uppe på ett berg med utsikt över hela havet. ...mycket likt mitt egna hus i framtiden måste jag säga :P

Eftersom vi ändå var nere i Särö passade jag på att åka och hälsa på pappas kusin (40-årsfesten som jag var på för drygt 1 månad sedan om ni kommer ihåg). Vi tog en lunch på Golfrestaurangen i värmen och åkte sedan till hans flickväns föräldrar där hon har sina 4 hästar (jag i himelriket) och ännu bättre, ett 2 veckors gammalt föl :D En riktig tuffing som kom fram i hagen och hälsade med nyfikna och busiga ögon, försökte till och med vända baken till och prova bakbenskraften, men en hand på rumpan höll dem som tur var nere :P Hon kommer nog bli en modig hoppare i framtiden. Blev inbjuden på att komma ner och rida någon gång och jag ska verkligen försöka göra slag i saken och åka ner. Det var nog 3-4 år sedan jag red sist, tragiskt...

Efter hästbesöket åkte jag hem med hundarna (tog med Ella från inspelningen också eftersom Pierre skulle jobba på plats fram till 22) och åkte sedan för att möta upp Cillen och Hanna på www.pupstore.com som hade utförsäljning nere i Eriksberg, blev lite förvirrad av vägbeskrivningen jag fick av både Hanna & Cillen så tog nog ½ timma att hitta dit, trots att jag parkerat bara 3 minuter därifrån :P Väl där var lokalen full av små skällandes Chihuhuaor som tydligen haft specialöppning 1 timma innan utsatt tid för att få botanisera ostört(?) i alla små rosa dräkter och selar av olika slag :P Tyckte dock det fanns en hel del även för oss med lite större hundar som inte är så puttenuttiga. Åkte därifrån nästan 1,5 timma senare med 2 st Puppia-selar, en i svart och en i jeans- & turkosblått, ett "människotestat" schampoo, samt stans snyggaste mat- och vattenskålar :D Skålarna fanns i flera olika färger- och mönsterkombinationer vilket gjorde valet hur svårt som helst. Är dock supernöjd med dem jag tog till sist :) Matchar mitt kök till 200% och jag är sååå glad :D Tog bara 3 år att hitta de "rätta" skålarna :P ...vilka problem man har.

Såååå snygga!!

Haha, "Cruelty free", me like :P

Selarna =)

Combatfick en present från butikens otroligt trevliga ägare :)

Ett problem som däremot är större och som tar enormt mycket energi från mig just nu är det där med kommunikation mellan människor... Hur man tolkar samma sak på olika sätt och hur man värdesätter olika saker, samt anser vara respektfullt mot varandra. Säger som Nina, - Vilka är alla dessa grodor på vägen mot prinsen? Kan någon märka ut dem tack så man slipper gå på alla nitar och slösa med tid och energi?? Jag är förbaskat trött på det! ...trotts allt strul så finns det ändå ett hopp om att det kommer bli bra (vill att det ska bli bra), men egentligen vet jag nog innerst inne att det är lika bra att lägga ner med allt strul, bråk och vel som redan varit :S SUCK!! Känner inte riktigt igen mig själv, brukar inte alls vara såhär neråt så länge som jag nu varit :(

Helgen som nu kommer kan dock inte bli annat än superbra har jag bestämt, inget ska få dra ner mitt humör! (förutom att jag precis lämnade ifrån mig min älskade hund till Gösta som ska passa honom hela helgen iom att jag inte kommer ha så mycket tid för honom). Nu ska jag snart in till stan och troligen ta en fika med underbara, härliga Mikke som för någon timma sedan anlänt till GBG från STHLM :) Ska fixa lite småärenden i stan och kanske hinna en snabbis till Ikea beroende på tid. Ikväll blir det nedflyttnings-inflyttfest hos Chrille & Annika :D Som jag längtat att få ner dem hit från Umeå!! ÄÄÄNTLIGEN är det sant och de är här, på riktigheten :D Ikväll goes Sarah, Chrille, Mikke & Annika wiiild!! :D

Imorgon är hela dagen MIN dag :) Jag älskar att fylla år :) Förra årets toppfödelsedag blir dock svår att slå med strålande sol ute på sjöbodsbryggan hela dagen med mina allra finaste och bästa vänner och familj. I år tänkte jag testa på något nytt och vara hemma i GBG, ha förfest hemma och sedan gå ut :) Har aldrig hänt förut faktiskt, men tror det kommer bli topp notch helt klart!! :)

Så, nu kan det inte bli annat än UPP helt enkelt!!

27/6 - How could I live without U?

Ikväll kom den kvällen jag så länge gått och förträngt, ikväll var det dax att säga hej då till Andrea som imorgon försvinner iväg från mig och Sverige i 5 hela månader.

Hur ska jag klara mig? Hur ska VI klara OSS??

Intalar mig själv att tiden kommer att gå fort, och hoppas att det stämmer.

Vi har spenderat dagen tillsammans på stan fixandes en massa ärenden plus lite spontanshopping =) Kvällen har tillbringats i Torslanda hemma på familjen Stjernedals altan med släkt och lite andra vänner. Det bjöds på middag i världsklass och en glad och härlig stämning. Blev kvar sist av alla men var till slut tvungen att slita mig och ta den sista kramen hej då... Klarade mig utan tårar som tur var ända tills jag kom till min bil och började köra hemåt, usch, har blivit så blödig de snaste åren... 5 månader kommer ju gå fort, eller hur?

Älskade vän och själsfrände!

<3

Kommer sakna!!
Men vi ses snart igen min Stjerna!

Andrea min finaste, jag önskar dig all lycka och en grym upplevelse! Du kommer att ta båten och tyskarna med storm!

20/6 - Bakis...

Yes, det är sant. Jag som till 98% aldrig blir bakis, hur mycket jag än får i mig (vilket iofs aldrig är några kopiösa mängder), men så ibland smäller det till och det med råge... Så blev det typsik nog idag :( Vaknade vid 8 i morse och kände hur det slog till som en jordbävning i magen. Fyyy faaasen I can tell U! Det var stört omöjligt att göra någonting och jag såg dagens KM i agility & freestyle tona bort i horisonten. Att ta sig upp till hundklubben vid 10 fanns inte på kartan.


Till råga på detta så var jag inte ens hemma, utan blev kvar nere i Särö eftersom de jag skulle ta taxi hemåt med hann åka innan jag sagt hej då till alla. Så där låg jag i Särö och kunde inte röra mig en millimeter, förutom till min vän porslinsstolen några vändor... (för mycket info, jag vet, men det är väl inte mer än mänskligt att spy några gånger dagen efter någon gång ibland?)


Som sagt så händer detta extreeemt sällan, så jag ska väl vara väldigt tacksam för det. Men kunde det inte valt en annan dag att dyka upp på?? Jag som sett fram emot vårt KM så länge, speciellt freestylen faktiskt. Planen var att bli hemkörd vid 9 på morgonen för att hämta bilen och sedan åka upp till klubben och möta Elin där som ställt upp att passa Combat när jag var på festen. Detta hade normalt inte varit några problem alls, men denna gång sprack det rejält. Snälla Elin fick ha hand om Combat i stort sett hela dagen tills jag bättrat på mig såpass att jag kunde förflytta mig, och även vänta på någon som kunde köra upp mig till Mölndal, vilket inte var för ens vid 17-tiden. Kom iofs upp på mkt ostadiga fötter runt 14, och fick följa med Mattis och 2 av hans kompisar till Blomstermåla för lite rekreation med räkmacka (fick iaf i mig lite) och insupande av frisk havsluft, innan de kunde skjuttsa hem mig. Detta hade ju normal sett varit väldigt trevligt och avslappnande, men nu satt jag mest och kände mig otroligt dum och hade skuldkänslor för min hund och för att jag missade tävlingen. Jag fullkomligt avskyyyyyr och mår väldigt dåligt mentalt av att göra folk besvikna, och mig själv med för den delen :( För Combats del var jag dock inte så orolig, visste att han hade det topp med Elin och alla på klubben, och att han kanske till och med fick tävla om någon ville köra honom :) Vilket visade sig vara helt rätt då jag fick reda på när jag till slut hämtade min prins vid 18 att Paulina kört honom i både agilityn & freestylen med ett improviserat program :) Deras agilitylopp kan ses HÄR (om det fungeraratt länka till Facebook). Duktiga ni )



Ja, det är väl min dag idag, inte så upphetsande alltså. Det var ju tur att gårdagen blev lyckad så det kan väga upp denna bottendag lite i alla fall.



Ett är dock helt klart i fortsättningen förresten, jag ska ALDRIG mer dricka vin, tror garanterat att det är boven i dramat idag. Så hur mycket folk än kommer tjata på mig framöver så kommer jag inte ta detta sura, beska, äckliga i min mun igen, max ½ glas (SÖTT vitt/rosé) någon enstaka gång i så fall kanske om jag inte dricker någonting annat alkoholhaltigt samma dag. Sorry, men jag klarar mig faktiskt utmärkt utan vin, det är dock många runt omkring som verkar ha svårt med oss som inte dricker detta. Men ni behöver inte oroa er, drick ni ert, så dricker jag mitt. Om det så är Coca Cola, vatten, cider eller drinkar kan väl inte spela någon roll?



Tuuuusen och miljoner tack till Elin och Paulina som tagit hand om Combat idag, och till Emma som hoppade in i mitt ställe med att döma i largeklasseni agilityn. Ni är guld värda!!!

Stort grattis till alla duktiga ekipage och fina prestationer på tävlingen idag!

Combat var iaf lycklig som fick hoppa hinder med Paulina idag :)
Bilden tagen av Emelie

20/6 - RIP Buddy, Nisse & Alar

En ytterligare mycket bra helg avslutas tyvärr med det sorgliga beskedet att lilla fina Buddy nu har somnat in för gott.


Fina, genomsnälla lilla Budda. Vi kommer alla sakna dig!

Buddy blev lite drygt 9 år, han kämpade under de sista åren med en del olika sjukdomar och bland annat hjärtproblem
<3

Bästa lagkompisar
Buddy, Milou & Benny, Rättvik -07

Många varma tankar går till Cecilia med familj som gett Buddy det bästa hem han någonsin kunnat få.

Under veckan som gick var det även två 2-benta som lämnade jordelivet som även de är mycket värda en extra tanke. Min morfars bror Nisse, som jag dock inte träffat på ganska många år nu, men har flera fina minnen från när jag var yngre. Styrketankar till mamma som nu måste återuppleva mormors och morfars bortgångar i och med all planering med begravning och allt som ska fixas runt omkring.

En agilityprofil och utvecklare av sporten har också han somnat in efter en tids sjukdom i cancer. Alar Meomuttel var en domare som fick en att tänka till ett par gånger extra med sina kluriga banor, och som på olika sätt fått sporten att utvecklas till vad den är idag. Kände inte Alar personligen alls, men har bland annat ett flertal gånger tävlat (och förbannat hans banor) då han varit domare. Lyckades dock att ta en pinne på en av hans banor med Milou på Gotland 2006, en tävling som jag har många roliga minnen från och om just Alar.

Sov gott alla tre, hoppas ni får det bra och smärtfritt nu "på andra sidan".

16/4 - Ostabilt, både här och där

Natten blev rätt lugn faktiskt och vaknade med inte allt för ont. Tyvärr var det falska förhoppningar, mår kasst just nu med mycket ont. Känner mig som 111 år ungefär. FÖRBANNAT!!!

Frågan är om man ska vara dumdristig och tävla agility imorgon eller om man ska vara klok och stå över... Jag viiiiill!!! Eller om man ska åka dit och bara träna starter och kontaktfält kanske... Är ju för en gångs skull nära och inte allt för tidigt.

En intressant grej just nu, om vi ska hålla oss till det lite dystra spår som råder här i bloggen för tillfället, är ju det här med vulkanutbrottet som lamslår näst intill hela världen, eller berör iaf. Vårat samhälle är verkligen otroligt känsligt... Utan att tänka efter så vet jag iaf ett antal som blivit drabbade; En vän sitter fast på självaste Island, förhoppningsvis kan han ta sig med båt därifrån i mitten/slutet av nästa vecka och då hamnar han i Danmark, skulle kommit hem idag egentligen. De enda flygen som går från Island nu är till New York... En bekant sitter fast i Thailand, en annan skulle åkt till Grekland på söndag, och pappa ska till München på måndag. Som det ser ut nu verkar läget väldigt osäkert så det är väl bara för dem att hoppas på det bästa men förvänta sig det sämsta :)

Kolla in här för mer info och flygläget i Sverige just för tillfället.

Blir en lugn kväll ikväll med Andrea & Emma P i soffan. Om någon har lite morfin att erbjuda tar jag tacksamt emot :P

15/4 - Turbulent är förnamnet

Livet och hur man har det kan svänga fort, mycket fort. Men jag har tur, jag mår iaf mentalt bra och är i livet. Till skillnad från en granne uppe på Resö, landstället, som hängde sig för ca 1 månad sedan fick jag reda på idag. Fruktansvärt tragiskt och ledsamt, chockbesked. Efter sig lämnde han 3 små pojkar, hund och exfru några hus bort, samt en hel ö i saknad och sorg kan jag tänka. Hur kan något sådant här hända? X var alltid lika glad och trevlig, hittade på grejer med sina söner och verkade utåt sett väldigt levnadsglad... Nu ångrar jag nästan att jag aldrig vågade mig på att smaka på hans snigelsoppa... Det var lite som en grej som vi hade ihop, att alltid prata och skämta om, om de fiskat några krabbor och sniglar (som de brukade göra från vår sjöbodsbrygga), och om jag någongång skulle bli modig nog att smaka ...det blev jag aldrig. Sänder många varma tankar till de 3 små killar som aldrig kommer få sin pappa tillbaka...

Jämför man ovanstående händelse och öde, och många andras liv och vardag, med vad som hänt mig så är väl mina bekymmer en droppe i havet. Men man kan inte alltid gå och jämföra och lägga locket på, just för att det alltid finns någon som har det värre. Utan man får se till sin egna livssituation med och vad som påverkar den, vare sig andra har det värre eller inte.

Det som hänt mig är inget kul, inget kul alls, och jag har ont, ganska rejält ont just nu. Det som igår förmiddags började som en härlig morgon med snabbrastning nere vid havet innan jobbet, slutade med att Polisen stod med mig på parkeringen ca 20 minuter efter att jag själv parkerat, och tog min historia och dokumenterade om hur jag precis innan blivit nedslagen av en man som inte gillade att jag tog hans hund i halsbandet och överlämnade denna till honom efter att den sprungit fram till Combat, för att göra en väldigt kort variant av hela händelseförloppet. Vill inte, och vet inte vad jag kan gå ut med än i o m att det troligtvis blir rättegång någon gång i framtiden (räknar med en ganska lång process). Vittne finns, advokat är inkopplad, skadorna läkardokumenterade och inrapporterade till mitt privata försäkringsbolag samt jobbets.

Bävar just nu inför att lägga mig, har ont så fort jag rör mig. Skratta, hosta, djupandas ...U name it, smärta! Har fått en kraftig sträckning i höger överarm och ner mot skuldran, samt i nacken. Har 1 rivsår i pannan och 1 på högra handleden, och fick ett hårt knytnävlag på revbenen, som tur nog inte bröts, men är rejält ömma. Om ni tänker er den absolut värsta träningsväreken ni kan tänka er, plus lite till, plus låsning i nacken, så har ni nog en bild av hur det känns just nu på ett ungefär. Trodde inte att det skulle bli så farligt, kändes helt OK igår, lite öm och känningar bara, men blev betydigt värre över natten till idag samt under dagen. Var inne hos läkare igår och dokumenterade skadorna, men fick åka in ikväll igen och fylla på med mer som kommit fram nu när det "legat till sig" lite.

Jag som tänkt ta tag i träningen nu när jag kom hem från Umeå och hade bokat BodyCombat med Emma P idag :( Kommer nog inte kunna bli träning på ytterligare 1 vecka framåt. Måste läka ihop helt först. Blev istället några timmar å hundklubben istället för egenträning. Jag och Emma N köpte sushi och pic-nicade innan de andra dök upp, sedan blev det en kortare promenad och en del hundträning. Är nöjd med Combat till största delen idag, men att jag hade ont gjorde att jag hade ganska kort stubin och var nog ganska så sammanbiten och tråkig mot mina härliga kompisar tyvärr. Men jag tror att de fattade läget... Tack Emma P, Emma N, Hanna, Elin & Maria för sällskapet ikväll!!

Nu ska jag iaf försöka somna, är mentalt väldigt trött så jag hoppas att det hjälper till att koppla bort smärtan. Bara jag får somnat så tror jag det är lugnt, men tror inte jag vill veta hur jag känner imorgon när jag vaknar. Det sista läkaren sa till mig när jag gick var "Ta 2 alvedon innan du går och lägger dig, nacken kommer att bli jobbig..."

Skål för ett mycket positivt inlägg idag, sorry!

Sov gott Lukas

Idag säger vi god natt till underbara Lukas. Kom som en chock när jag fick beskedet och tårar har trillat i mängder. Men det är rätt beslut och som jag hoppas att jag själv kan vara lika stark och oegoistik den dagen beslutet kommer till mig själv. Tänker på dig och familjen Anna!

Anna & Lukas tog faktiskt med mig & Milou på vår allra första aglitytävling, 040412.

Mattes älskling

Milou & numera 2 änglavänner; Lukas & Sacha

Kommer alltid minnas dig!

Blödig på äldre dar...

Ja, herruguuu... Har klarat mig i stort sett hela dagen från att inte böla, så när som ett liitet kort ögonblick på bussen hem i eftermiddags då jag tog en sväng hem för att byta om och packa inför Sthlm. Men när jag satte mig på bussen hem efter kvällens "hejdå-fest" på Que Pasa så börja de rinna, och har väl typ precis slutat nu :P Tårarna har kommit och gått i nästan 2 timmar... Förstår det inte, förr grät jag aaaaldrig, inte för någoonting nästan, men nu kan jag gråta för näst intill vad som helst. Blir man blödigare på äldre dar tro??

Grät faktiskt lite redan innan jag satte mig på bussen om jag ska vara ärlig. Ida & Berri hade kokat ihop en liten hemlis, och helt plötsligt från ingenstans dyker Berri upp i dörren :D Shiit vad paff och glad jag blev, så tårarna sprutade även då, fast av glädje såklart :D Heelt otroligt att 2 skvallertanter som de 2 lyckats hålla detta heelt hemligt innan, inte ens en hint via facebook har dykt upp :P

En del personer gör verkligen stort intryck även fast man inte känt dem speciellt länge, Ida & Berri är 2 som lyckats med detta och är några av dem jag kommer sakna extra mycket efter att ha umgåtts minst 4 dar/veckan i näst intill 4 månader. Berri slutade ju för 2 veckor sedan efter att ha jobbat på kontoret i ca 1,5 år, om ni minns "Bye Berri-party"-inlägget? Söta BitterBärv har nu flyttat till Malmö och idag faktiskt, fått besked om jobb där nere :) Får dock se det positivt att hon flyttat dit ner, för nu lär man ju komma dit med och få se hur den staden är. Har faktiskt aldrig varit i Malmö innan... Men nu kan det nog bli någon helg då och då framöver som jag och Ida drar ner å testar utelivet i Skåneland..

Förutom Ida & Berri så finns det ytterligare några personer på jobbet som satt sig extra långt in i hjärtat på mig. Så jag vill tacka några hårt utvalda personer extra mycket för dessa 4 månader:

* Per

*Jens

*Pierre ("Piff")

*"Freddie"

*Malkan ("Puff")

*Strand

*"Certifierad Carlström" ;)

Dessa personer har på olika sätt gjort att de förtjänar en lite extra stor plats i mitt hjärta och som jag förhoppningsvis kommer att hålla kontakten med lääääänge framöver. Will miss U loads!!!!

Tackar även alla som var med ikväll och gjorde min sista kväll helt grym: Ida, Berri, Jens, Freddie, Malkan, Per, Strand, Pidde, Mitch, Tomas & Terttu.

Planen var från början att vi skulle gå vidare till Lounge(s), men alla var trötta efter en ganska kämpig vecka och div andra orsaker, så klokt nog åkte alla hem, vilket för min del nog var väldigt bra. Har precis packat klart allt för Sthlmresan, och fixat en "helgkits-väska" för Combat som ju ska bo hos Malkan och hans flickvän ända tills på måndag fm... usch att vara utan honom så länge, men han har det bättre hemma än i en tråkig och brötig betong-mässhall hela helgen. Känns inte helt 100 att lämna honom någonstans där han aldrig varit innan, men jag tror det kommer bli jättebra. Malkan är snällheten själv och hans flickvän har haft hund hela livet.

Avslutar med en av kvällens bästa kommentarer som faktiskt Malkan stog för...

- Eeeh, Sarah, spara vagnen!!!

Så nästa gång ni ser en spårvagn eller buss komma åkandes och ni inser att ni inte kommer hinna ta den så kan ni bara spara den så löser det sig... :P

Freddie-bio & Malkan, himself

Me & Freddie skrattar ikapp

Johan "Micken" Strand & Fredrik igen...

Pidde & Mitch i en förklaring av någonting säkerligen ointressant ;P

Strand & Malkan once more

Gissa vem... & Jens :)

By the way så åt jag en galet god Paella på Que Pasa och bläckfiskringar m aioli, mmmm!! Rekomenderas!!

Nighty!