Kraschlandad kravnisse

Och så var denna arbetsvecka slut och helgen har hunnit vara igång i några timmar också. Kom precis hem från Johannes nu efter att ha varit där en stund ikväll, eller i natt kanske man ska säga? Åkte dit vid 23:30 för att hämta en väska med Combats grejer, och kom hem nu vid 02:30 ungefär. Blev fast en stund alltså :) Combat blev överlycklig som vanligt av att se honom och vi visade lite för Johannes vad Klicker går ut på och hur det fungerar, innan vi parkerade i soffan framför en ganska kass film. Eller parkerade och parkerade, Johannes kraschlandade och hamna i koma i stort sett hela filmen (förutom vid ett avbrott då en reklam om "Bredband 60" fick motorn att spinna loss i typ 300 knyck för en stund, innan den havererade igen...) och Combat la sig bekvämt tillrätta i "sin" Fatboy-puff och snusade, så jag fick se filmen själv i stort sett. Även fast en film är dålig måste man ju se hur den slutar??

Vi snackade även en del hund som vanligt, stackarn har skyhöga krav på sig själv och hur hans eventuella framtida hund ska bli... Försökte förklara att jag och Hanna kanske inte är de bästa att använda som "måttstock", vi är nog rätt extrema med hur mycket vi går, aktiverar och håller på med våra hundar. En hund mår hur bra som helst av kärlek, mat, vatten och "normal" motion och aktivering, och den dör inte eller ligger och surar om den "bara" kommer ut några koppelrundor under en dag då och då. Så snälla, söta DU, SÄNK kraven på hur du ska vara och hur hunden ska bli, några kilon, så looovar jag dig att det kommer bli huuur bra som helst ändå! Den dagen det väl blir av. För jag tror inte att det är en fråga om OM det blir, utan NÄR det blir :) ...och du, jag kan hålla med till viss del att man ska sträva efter att bli bäst i det man tar sig för, MEN glöm inte glädjen, utan glädje är det inte ens någon idé att försöka. Så fort glädjen försvinner är det dax att tänka om, det gjorde jag en dag för ungefär 2,5 år sedan, och det resulterade i en del förändringar i mitt liv. Tillökningen av Combat är en av dem...

Tyckte denna text var väldigt bra och tänkvärd...

Innan "Johannesturen" så har jag ikväll annars bara slappat framför TVn från 20-tiden, och visst är det skönt, men sååå tråkigt i längden! TUR att jag kom iväg en sväng sedan i alla fall! Och TUR att Hanna, jag och hundarna gick runt elljusspåret i Sisjön innan också, så man känner att man gjort nånting nyttigt med. Men fyyysatan vad kallt det är nu!! Det känns som det är -15 men är enligt termomertern bara -3, men det blåser och är sådär råbitande kallt. Huuuua! Det var termobyxor på ikväll kan jag lova! Men annars tycker jag att jag blir bättre och bättre på att kunna ta det lugnt och vila. Den där "hjärtklappningen" jag hade i stort sett varje gång jag låg framför TVn innan, är näst intill borta nu... Det borde väl vara ett bra tecken??

Jobbet idag har vart kul, med BNI-lunch på Casinot som vanligt varje fredag. Höll i 10 minutaren idag tillsammans med Erik Ullsten som vi är återförsäljare för, av den del produkter. Tror det blev väldigt uppskattat faktiskt.

Avslutar som allt som oftast med:

Nääää, nu är det dax att sova!! Klockan har blivit alldeles för mycket som vanligt... TUR att man kan ha sovmorgon imorgon :)