2/4 - Gåsahoppet, dag 1

Sitter på vandrarhemmet i metropolen Blentarp nu, reda att sova ...klockan är 22:00(!)

Åkte ner till Helsingborg igår kväll med Paulina, efter en fika på stan med Andrea och lite shopping (a) (vill ha sommar NU). Paulina och jag kom fram till Emma P runt 22 efter att ha velat omkring i ca 20-30 minuter på fel sida vägen :P (...men hur logiskt var det då?). Vi fick bullkvällsmat och lite mysprat innan vi stupade i säng vid midnatt. Tack!!!

Klockan ringde 06:00 och bilen avgick till Skurup 06:45. Nils Holgerssonhallen var näst intill omöjlig att hitta, inte en endaste skylt fanns, till slut frågade jag inne på en mack och fick guidning. Trodde att jag var sen till min banvandring (hade letat runt i Skurup i 30 min innan) men när vi väl kom in visade det sig att vi hade drygt 1,5 timma på oss till min första klass.

Banvandringen kändes OK trots en ganska svår klass 1 bana med långa tunnlar där de fick upp mycket fart, men skulle "åt andra hållet" till nästa hinder, än vad utgång var. Det gällde att kuta på så man hann till öppningen och plocka med dem åt rätt håll.
Nr 15 ropades in och Combat var taggad till 10 000, som vanligt... Blev mycket tjaffs i starten och jag gav mig för snabbt vilket resulterade i att han stack förbi 1a hindret och tog 2an ist. DISK! Tog om starten och nu låg han näst intill perfekt. Själva loppet blev sådär riktigt-jättebra och jag hann med alla svårigheter på raksträckorna som jag planerat, och körde på offensivt som målet var. Kändes att han jobbade MED mig ist för med hinderna. Ända fram till hinder nr 12 höll känslan i sig, då han stack för tidigt på A-kontaktfältet (i mitt tycke iaf). Tog tillbaka honom och släppte sedan på för fullt igen, klarade nästa svåra tunnelspurt men klantade till det själv sedan och skickade honom över långhoppet åt fel håll :P Spurtade sedan de sista hinderna i mål med glada miner båda 2, trots de små missarna :) ...det enda som grämer mig är att jag var så klantig i starten!! Men lärde mig av det till nästa lopp iaf.

Nästa och sista loppet var Öppen hoppklass, som även Paulina & Smilla startade. Banan kändes helt klart som en Combatbana med lite små klurigheter blandat med "naturliga" fartbjudande svängar. Paulina och Smilla gjorde verkligen ett kanonlopp!! Vilka tjejer! :) Dock blev det ett litet fel inne i slalom och Smilla hann få lite för mycket tid till att tänka på vad hon faktiskt gjorde och vart hon var, men hon stack inte utan kikade runt lite och kom sedan tillbaka och körde på sista biten av banan som flöt riktigt bra den med. Guldstjärna till er! :)
Combat & jag hade nu start 79 av dryga 100 (!) starter. Blev tjaffs i starten igen, men gav mig inte för ens han låg som han skulle och jag kunde lämna honom. Är sjukligt nöjd över min fina hund detta lopp, dock grinig på mig själv! Han gjorde exakt allt jag bad honom om och visade, detta resulterade dock i en disk på hinder nr 4 där han självklart drar på tunneln som ligger rakt framför honom när jag ropar "igenom", ist för att bryta av sin väg och svänga höger in i en makarontunnel. Mitt arma pucko, hur tänkte jag??! Resten av banan gick askalas, men blev miss på ett hopphinder där jag var för snabb med att förbereda svängen som skulle komma efter hindret, vilket istället blev att han bröt av innan och följde mig, trots att han "låst" på hindret innan. Detta är något som han aaaaldrig skulle gjort för ½ år sedan, utan han hade flugit över hindret och säkert tagit 2-3 st till på vägen innan han kommit tillbaka till mig.

Är som sagt otroligt nöjd med Mr C idag! Känns som att vårt agilityavbrott varit nyttigt och välbehövligt. Har ju knappt tävlat sedan juli förra året, så när som på DMet i höstas i Kungsbacka. Vi har knappt tränat någonting heller. Men nu känns det som att han mognat i huvudet och att han jobbar med mig, och inte bara med hinderna, som det var innan. Farten finns kvar precis som innan, men nu känns det som att jag kan behärska den och lita mer på honom, och våga utnyttja den och puscha på istället för att försöka backa honom. Mkt skön känsla! Med träning kommer vi bli riktigt farliga framöver!! ;)

Vi var klara redan vid 14-tiden så vi tog bilen ner till havet i "Abbekås" ca 15 min bort, och gick en härlig strandpromenad i solen (och blåsten). Combat har tagit sitt första dopp, jagat pinnar och njutit av livet med Smilla, de båda pälsbollarna har nu även förvandlat mitt bagageutrymme till en sandlåda... :D Kom tillbaka till tävlingsplatsen samtidigt som Hanna anlände från GBG vid 16:30 . Vi var kvar en liten stund men lämnade Hanna och drog sedan hit, till vandrarhemmet i Blentarp... Konstaterade på vägen hit att Skåne är verkligen platt, jätteplatt, och bonnigt, jättebonnigt... :P Vi "checkade in" hos Sveriges segaste "receptionist" och tog sedan en skön långpromenad med doggsen i solen. Började med tacoslagningen lagomt till att Hanna ringde och sa att även hon nu var på väg. Hade maten framdukad perfekt till att hon dök upp anslöt sig till oss.
Blev lite babbel, mycket mat, lite MIG-spelande och ett försök att se på TV. Fanns en otroligt spännande kanal, SVT24, inget mer... Vi gav upp och nu sitter jag här som jag nämnde i början av inlägget och är redo att nana. 2 hundar ligger redan utslagna på golvet, och Paulina ligger även hon däckad i sängen. Tävlingslivet är hårt för den som inte är van ;)

Imorgon ringer klockan åter 06:00 och bilen avgår runt 7 mot tävlingsplatsen igen. Loppen för min del är Hopp II och Öppen hopp & agility, för Paulina blir det Öppenklasserna. Mitt fokus imorgon är 100%-iga starter, och kontaktfält i agilityklassen!!

Klarblå himmel och hav i Abbekås, helt underbart!!

1, Combat spanar efter pinnen i vattnet. 2, Smilla tittar på när Combat kämpar mot vågarna för att nå pinnen. 3, Combat får efter mycket om och men tag på pinnen. 4, Smilla står redo och säger tack för hjälpen, nu tar jag över :P

Lycka på 4 ben

Årets första bad

Inte helt lätt att fånga dessa 2 på bild...

Blöta hundar samlar sand i pälsen...

Det går med mutor att få dem att vara stilla några sekunder i alla fall :)