21/2 - Fy fan va jag är bra!!

Fy fan vad Elin Fahlgren (som redogjort lite noggrannare om äventyret) är bra, Fy fan va Hanna Carlsson är bra och Fy fan va Emma Nicklasson är bra!!! Bragdmedalj till oss, utan tvekan!

Idag har vi räddat Scandinaviums publik från att bli utan vårt populära och grymma shownummer under Horse Showen, och resten av de ca 30 pers som är involverade i detta projekt från vår sida (GHU) från att stå utan hinder på tisdagens genrep.

I 4 timmar höll vi 4 på och slet som djur mot naturens krafter och allt annat som var emot oss (shit vad dramatiskt det lät, fast det var det iofs med :p ), men aldrig att vi funderade på att ge upp ...i våra huvuden gjorde vi alla nog det någon gång, men ingen som visade på svikande mod utåt, inte ens när gubben som hjälpte oss att komma loss från en fastkörning sa att "det där klarar ni aldrig, ni kommer inte ha en chans att komma fram dit". Vi blev nog istället än mer beslutsamma om att det SKA GÅ och gasade på som aldrig förr (faktumet att vi var precis på mitten av vägen från "stora vägen" och klubben utan möjlighet att vända, spelade iofs säkert också in). Lastbilen vi får låna varje år från Scandinavium är ingen höjdare att köra över huvudtaget, men i snömodd och näst intill vissa bitar oplogade smala vägar i skogen är den ett rent helvete kan jag meddela!! Tvärade och slirade oss fram upp till klubben och tillbaka och var nog världens mest religösaste människor idag (eller var det gerilösaste?). Satt fast ett antal gånger riktigt, ordentligt rejält, men kreativa hjärnor slogs ihop och starka tjejarmar, och till slut var hinderna på plats inne under Scandinaviums säkra tak ...och jag var 1,5 timma sen till syrrans och hennes pojkvänns dubbla födelsedgsmiddag i Torslanda.

Äntligen på klubben...

Hit, men inte längre.

Nummerplåtar kan numera även säljas som snöskyfflar, funkar fin-fint!

I väntan på klartecken för att ta sats upp för backen, klarade det redan på 2a försöket!

Lastbilschaffis med crew

Förkörar-crewet

...och äntligen var vi klara och kunde återgå till våra normala (?) liv :) (Toui´s thaiiiiii & Tollandaa)

Några gånger i livet kommer man att göra sådant som man lyckas med riktigt extra jäkla bra och som man måste få skryta om lite extra, extra mycket. Detta är ett sådant tillfälle!! Vi har varit helt galet, hysteriskt grymma idag, och vi hade aldrig klarat det utan just varandra och de olika roller vi tog/fick i de olika situationerna som uppstod. Jag vet, detta låter säkert väldigt överdrivet när man läser, men bara vi som var med vet hur vi hade det, och hur det kunnat sluta om det gått illa. Detta ska vi påminna oss om ofta och tänka tillbaka på i andra svåra situationer tycker jag. Klarade vi detta, så klarar vi allt! ;)


Sensmoralen av dagen är; Man klarar ofta waaay mycket mer än vad man någonsin tror att man kommer göra. Bara man vill, satsar och tror (och håller huvudet kallt)!