fredag 29 augusti 2008

I väntans tider....

Som jag rapporterat om innan har jag vart och röntgat Combats höfter och armbågar idag. Så nu är det bara att vänta på svaren från SKK. Maths trodde att det skulle komma upp på SKK´s hunddata i slutet av nästa vecka... Så det blir några spända dagars väntan nu. Men är inte nervös egentligen, i allra värsta fall får han C och eftersom det är en sådan lätt ras har de inga bekymmer med C-höfter, det är mer att man inte ska använda dem i avel om de har C, men att träna och tävla i agility, lydnad, freestyle mm är inga problem alls. Eftersom Combat är krypt så kommer han aldrig att gå i avel ändå, så blir det grad C så blir det bara en bokstav i några papper typ. Så ser JAG på det iaf, enbart mina egna åsikter och tankar...

Nåja, till röntgen nu då. Hur gick det till? Jo, Combat var galen hela vägen från busshållplatsen till Husdjurshälsan, han gillar verkligen att vara där och hälsa på alla snälla vitklädda människor! Vi fick ett rum och C en liten spruta, Maths sederade för 2 kg hund (typ chihuaua) och C väger egentligen 10,4. Efter ca 10 min var han lagomt groggy och trött och vi flyttade in till röntgenrummet. Jag fick en fin blå mojäng på mej och blev instruerad i hur jag skulle göra. Combat låg i halvdvala och hörde allt som gjordes, sades och försökte hålla koll på allt. När chafför-Hanna dök upp skulle han t om upp och hälsa på ben som inte bar... Så Hanna fick snällt vänta utanför på vildapan plus matte. Det blev 3 plåtar innan han låg helt stilla, han lyckades rycka i ena bakbenet och det var bara att slänga plåten och ta en ny. Totalt blev det nog 5-6 omtagningar innan Maths var nöjd och gick över till armbågarna. De var betydligt lättare och han godkände patienten på 1a försöket på båda sidor. Allt gick alltså bra utan större missöden mer än att C var en lite jobbig patient i början som inte riktigt ville slappna av först, plus att han fick för sej att spy mitt i allt med...

På ca 5-10 minuter efter uppvaksprutan var han på benen igen och skulle utforska världen nästan som vanligt igen... Som Hanna sa när han låg på röntgenbordet; "Sådär lugn har jag ALDRIG sett honom, tänk om han kunnat vara det lite oftare..." Haha, ja, jag håller bara med och är inte ett dugg förånad över att han stretade emot i början och inte ville slappna av helt och är vääldigt glad över att det inte behövdes mer sedering än vad han fick från början (ju högre dos, ju slappare muskler och leder och alltså större risk att höfterna faller ur mer än vad de egentligen gör normalt).

Titta noga och memorera, såhär trött kommer ni aldrig få se honom igen ;)

I mycket fin blå "mojäng". Visst ser det proffsigt ut?? ;P

Precis när han höll på att vakna upp så anlände en hel hög Rottisar, säkert 10 st som skulle röntgas. Rolig kväll som vantade Maths och gänget på Husdjurshälsan alltså... Men förstår varför de kommer dit, Maths är en av Sveriges absolut bästa experter inom röntgen. Han lär ut till andra vetarinärer osv. Väl värt att åka en bit extra för att få röntga hos honom!! Ett hett tips!!

Snälla Hanna körde hem oss så vi slapp ta bussen om det vat så att Combat blivit mer påtagen än vad han blev. Verkligen jättegulligt kompis!! Imorgon betalar jag tillbaka som fylletaxi ;) Och Ja, vi får snat ta en partykväll och testa vår nya raggningsreplik á lá hundtricket ;)


Ska sova nu, nattinatt!

1 kommentar:

Anonym sa...

Vi håller tummar och tår för att allt är okej med Combats höfter
oj vad han ser trött ut lille gossen hälsn Agneta och Russin